4.1 C
Hässleholm
2020-02-23
Kultur Lokalt

VÄGVISARE PÅ MINNENAS AVENYER

Per Homqvist startade Facebookgruppen Hässleholm förr i bild tillsammans med vännen Peter Eriksson
Var det bättre förr? Vi lämnar frågan obesvarad, men konstaterar att intresset för lokal historia är stort. Här har vi träffat några av dem som brinner för att ge andra möjlighet att återknyta till sina rötter.

Det är sju år sedan nu som Per Holmqvist och vännen Peter Eriksson insåg att de gick runt och funderade på samma idé. En grupp på Facebook där de själva och andra kunde mötas kring sitt intresse för bilder från forna tiders Hässleholm.
– Vi startade gruppen direkt och bjöd in vänner och bekanta. Sedan dess har det bara rullat på, säger Per Holmqvist om gruppen ”Hässleholm förr i bild” som i dag har passerat ett medlemsantal på 7 300.

Peter Eriksson lämnade för en tid sedan rollen som administratör, och nu är det Per själv som håller i gruppen, som ständigt fylls på med nytt material.

Blandade minnen

Rullar man nedåt i bilflödet i gruppen har man att göra en
bra stund; här passerar gamla gatuvyer, telefonkiosker, tidningsannonser och butiksgaljar från forna affärer, bygg­arbetsplatser, idrottsarrangemang, folkvimmel, konsertbilder och en hel del från det militära arvet i stadens historia.
– Jag är född och uppvuxen i Malmö, men kom till Hässleholm när det var dags för lumpen på T4 1976, berättar Per Holmqvist, som själv gärna ser motiv från den militära verksamheten.

T4
1:a Avenyen

– Min farfars far drev skomakeri på adressen Öster om järnvägen 27 A, nuvarande Järnvägsgatan, och hans fru Bertha hade bageri i samma hus. De hade tio barn och vissa av dem blev kända profiler i Hässleholm, så även stadens äldre historia intresserar mig mycket, säger Per.

Och intresset delas av många. Enligt Per Holmqvist har även många yngre medlemmar sökt sig till gruppen, och just bildmediet blir en snabb väg till att lära sig om sin historia.

Det privata blir intressant

– Ska man söka uppgifter på andra håll behövs nästan ett specialintresse, men jag märker att många vill veta hur staden sett ut tidigare. Många lägger upp bilder som de har hittat i byrålådan, och de privata bilderna med människor på är ju nästan de roligaste. Det ligger många gamla vykort uppe, de ger en bild av staden men är kanske inte alltid så spännande.

Bilder från gruppen Hässleholm förr i bild

Godsmagasinet i Hässleholm
Godsmagasinet försvann nyligen ur stadsbilden. Foto från 1917.
Kraftcentralen i Hässleholm
Kraftcentralen vid Hässleholms Verkstäder. Foto från 1917.

Förutom bilderna av det gamla Hässleholm fylls kommentarsfälten under motiven av användarnas minnen och berättelser som kompletterar historieskrivningen.
– Det är kul, om det är väsentliga kommentarer. ”Där har jag jobbat” tillför ju inte så mycket, men ofta dyker det upp inlägg som fördjupar kunskapen om bilderna.

Regementets dag i Hässleholm
Den militära närvaron har ibland bjudit på överraskan­de motiv. Övning inför regementets dag, 1950-tal.
KorvErik i Hässleholm
En korv med bröd hos Korv-Erik 1972. Dubbel korv och dubbel mos kostade på den tiden 5 kronor och 50 öre, med äkta potatismos.
Stadsbussen Hässleholm
De saker som väcker känslor och minnen sedan de har försvunnit är ofta sådant man ser varje dag medan de fortfarande finns kvar. Stadsbuss 1972.

Var det då bättre förr? Per Holmqvist tror att det är lätt att få en romantisk bild av historien av just gamla fotografier.
– Lyssnar man på medlemmarna så är det många kommentarer om hur fin staden var förr, men på bilderna ser man kanske inte ödehusen och man kan inte känna det kalla draget inomhus som många fick leva med förr.

Julkort från Hässleholm
I gruppen delas både fotografier och andra bilder. Här ett gammalt julkort med
Hässleholmsmotiv.

Plats för fördjupning

Den som önskar gräva sig djupare ner i detaljer om Hässleholms historia kan med fördel besöka Drottninggatan 2. Här förvaltas hyllmeter efter hyllmeter med dokument och föremål från det gamla Hässleholm, och en hel del från nutida föreningar som uppdateras löpande.
– Vi är några som träffas och arbetar med det här idéellt varje vecka, berättar Per Carlsson, ordförande för Lokalhistoriska arkivet i Hässleholm, som är inrymt i Postens gamla arkivlokaler.

Lokalhistoriska Arkivet i Hässleholm
Per Carlsson, Per Olof Persson, Ingela Isgren och Eva-Lill Helgesson, några av de ur styrelsen som träffas
varje måndag för att arbeta i arkivet.

När vi är på besök pågår arbetet med att bland annat sortera och katalogisera inkommet material från nyligen nedlagda modebutiken Carl Andersson som var en av landets äldsta. På några banankartonger står skrivet ”Winbergska huset” och ”Sörby prästgård”.
– Jag har bott här sedan 1972, och då hade man ju inte en tanke på allt som revs för att ge plats för nytt, säger Eva-Lill Helgesson som tillsammans med Per-Olof Persson och Ingela Isgren går igenom nyinkommet material.
– Nu kan man tycka att det är synd att inte mer har bevarats.

Per-Albins avgångsbetyg

Men genom noggrann arkivering och tillgängliggörandet av det som satts på pränt finns ändå kunskap bevarad.
– Har man sett en bild på Weilands Krut- & Speceriaffär finns möjligheten att komma hit och fylla butiken med den historia som är bevarad, säger Per-Olof Persson.

En del av lokalerna är i ordningställd som ett litet museum över delar av det man kan hitta i samlingarna. Arkivet startades 1957 av arbetarrörelsens arkivnämnd, och har sedan ombildats till ett folkrörelsearkiv för att ytterligare breddas med minnen från företag som varit med om att bygga upp staden.
– Jag är inte säker på hur det har hamnat här, men här har vi statsminister Per-Albin Hanssons avgångsbetyg, visar Per Carlsson.
– Vi har 66 konserverade fanor från kommunens folkrörelser – bland annat Tormestorps S-förening som varje år hämtar ut sin fana för att använda i tåget på första maj.

Pionjärer och nöjesplatser

Arkivet drivs helt idéellt och för kommunens övriga föreningsliv finns möjligheten att löpande låta arkivera sina handlingar mot en liten avgift. Ett stort fokus ligger också på att paketera och synliggöra stadens historia på ett sätt som blir intressant för allmänheten.
– Vi paketerar informationen och går ut och berättar genom bland annat utställningar, säger Per Carlsson.
– Tidigare har vi haft en utställning på Hembygdsmuséet om Hässleholms nöjesplatser, och just nu visar vi en om våra företagspionjärer. Ett exempel som få känner till är företaget Hessle, som var först i Sverige med att paketera medicin för försäljning – dessförinnan blandades allt från recept av apotekare.

”Klä på” historien

I surret av maskinen som reglerar luftfuktighet och temperatur kliver vi in bland två arkivhyllor där bundna böcker från Hässleholms Industri- och handelsförening samt Industri- och hantverksförening bevaras. Innehållet i de äldsta volymerna sträcker sig tillbaka till 1892.
– Man slås av hur vackert de skrev, säger Per-Olof Persson.

Även om mycket är formella dokument som mötesprotokoll kan den som vet vad den letar efter hitta en hel del som ger ytterligare kött på benen utifrån tidigare kunskaper.
– Som släktforskare kan man ha hittat ett namn i kyrkböckerna, men kommer man hit kan man få veta – var det farfar som var med och startade folkets park? Det roliga är ju att ”klä på” historien. Vad gjorde människorna? Den informationen hittar man ju bland föreningar och företagsarkiv.

Sveriges förste moderne terrorist

Föreningen arbetar nu med en ny utställning om arbetsplatser i Hässleholm. Namn som Mala Lanthandel, Hedbergs Möbler och Wesens konditori passerar i vårt samtal – men i arkivet finns även mer dramatiska människoöden skildrade.
– Vi har satt ihop en presentation om Anton Nilson som hade sina rötter i Norra Sandby. Han var med om att genomföra ett sprängdåd mot en båt i Malmö där syftet var att skrämma engelska fria strejkbrytare som kallades in för att arbeta under en pågående strejk. Det var inte meningen att någon skulle befinna sig på båten, men en person dödades och flera skadades. Anton Nilsson blev känd som Amaltheamannen och har kallats för Sveriges förste moderne terrorist, berättar Per Carlsson.

”Köpte min första kamera 1973”

Gun-Inger Arvidsson har fotograferat samtiden för framtiden i över 40 år. I dag sitter hon och maken John på en gedigen samling av bilder från Hässleholms historia, och för sin gärning fick Gun-Inger Hässleholms Kulturpris 2019.

Lågmäld jazz letar sig från vinylspelaren i vardagsrummet till köket där Gun-Inger och John Arvidsson tar emot oss. På bordet trängs dagstidningar i pappersformat och på läsplatta med högar av fotoböcker ur parets produktion.

Med olika blick för bild

– Jag köpte min första kamera och började fotografera 1973. Det pågick ju en rivningsvåg i Hässleholm på 60- och 70-talet och jag hade alltid kameran med mig. Fotograferade hus, människor och platser på väg till och från jobbet, berättar Gun-Inger Arvidsson, som alltid har haft tanken med sig att hennes bilder ska vara dokument att spara för framtiden.

John och Gun-Inger Arvidsson har fått ett rikt liv genom sitt fotointresse. På senare år har Gun-Inger lagt ett stort arbete på att bevara deras bildskatt för eftervärlden.
John och Gun-Inger Arvidsson har fått ett rikt liv genom sitt fotointresse. På senare år har Gun-Inger lagt ett stort arbete på att bevara deras bildskatt för eftervärlden.

Maken John kommer från Marieholm utanför Eslöv och vann tidigt sin första kamera som pris i en skyttetävling.
– Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra med den först. Det blev lite bilder på kusiner och nästkusiner och en och annan höna, skrattar John.
– John har alltid tagit sina bilder med ett konstnärligt öga, säger Gun-Inger.

1952 blev det flytt till Hässleholm för John – till kärleken Gun-Inger och jobb på Järnvägen där han var med om att starta upp SJ:s fotoklubb i Hässleholm.
– Nu har jag äntligen hittat filmer med bilder som John har tagit på Hässleholm 1956, och jag håller på att lägga ut dem i Hässleholm förr i bild på Facebook.

Intresserad av fler bilder från det gamla Hässleholm med omgivningar?
Sök medlemskap i gruppen Hässleholm förr i bild på Facebook.

Jag ser fram emot medlemmarnas upphetsade reaktioner, skrattar Gun-Inger, som lägger mycket tid framför datorn för att i Photoshop behandla bilder, och ibland rädda det som går ur negativ som är hårt naggade av tidens tand.

Upplevt genom kameran

– Vi fick barn tidigt, och det gjorde att vi fortfarande var ganska unga när de började bli ganska vuxna, säger Gun-Inger. Vi har haft så mycket kul tillsammans och fått uppleva så mycket genom vårt fotograferande.
– Den stora starten blev 1976, då blev vi utslängda till inlandsbanan som var nedläggningshotad för att dokumentera den.

Mellan Lappland i Gällivare och jämtska Hoting fotograferade och intervjuade John och Gun-Inger människor på tåget och vyer från resan.

1984 gjorde paret samma dokumentationsresa med rälsbussen Älmhult-Sölvesborg och sammantaget har Gun-Inger en lång lista över fotoprojekt som har lett till att hon 2019 valdes till Hässleholms kulturpristagare.

I bild har hon bland annat följt och förevigat elever på ljungdalaskolan under fyra års tid, Hässleholmsgården, hennes egen arbetasplats Hässleholms Tingsrätt, hembygdsparken, Hässleholms Jazzklubb, koloniområdet på Läreda som i dag fått lämna plats åt Ica Maxi och byggandet av Ljungdala kyrka från första spadtaget till biskopens invigning.
– Jag var den enda som fick bild på biskopens kräkla.. tyvärr lånade jag ut filmen och den blev fördärvad.

Torghandel i Hässleholm
Torghandel i Hässleholm. Mötet med människor och bevarandet av miljöer för framtiden har alltid varit Gun-Inger Arvidssons fokus i fotograferandet.
1a Avenyn i Hässleholm
Första avenyen 1957, tio år innan övergången till högertrafik. Bilden är tagen av John Arvidsson, som tagit sig an fotografering med konstnärens öga.

Människor och miljöer

Vid 80 års ålder drabbades Gun-Inger av insikten att hennes tid för att slutföra alla påbörjade projekt var på väg att rinna ut. Sedan dess har hon sammanställt och givit ut flera av sina projekt i bokform – sammanlagt fyra böcker, två om järnväg och två om Hässleholm.
– När hässleholm 2018 utsågs till sveriges näst fulaste stad tände jag till och satte ihop en bok med fina färgbilder, skrattar hon.

Och arbetet med att spara och bevara staden för framtiden pågår fortfarande, även om den analoga kameran har ersatts av mobiltelefonens.
– I somras tänkte jag att jag går ner och tar lite bilder på Godsmagasinet – där har John jobbat och rullat gods med säckakärra, berättar Gun-Inger.
– Jag tänkte att det kommer väl också försvinna så småningom. Några dagar senare hade hela huset brunnit ned.

Lokalhistoriska arkivet

Lokalhistoriska Arkivet i Hässleholm drivs som en ideell förening och startades 1957 som Arbetarrörelsens arkivnämnd. Arkivet utvecklades och kom så småningom att innefatta alla typer av folkrörelser. 1992 bytte man därför namn till Hässleholms Folkrörelsearkiv.

2016 skedde namnändring till Lokalhistoriska Arkivet i Hässleholm och arkivet omfattar nu vår kommuns historia om folkrörelser, föreningar, företag och privata samlingar. Öppet för allmänheten varje måndag, tisdag, onsdag kl 8-12. I lokalerna anordnas även studiecirklar för fördjupning i Hässleholms historia.

erik@mitthassleholm.se

Relaterade inlägg

Reko Hässleholm levererar närodlat

mitthlmadmin

Böcker på väg!

mitthlmadmin

Konstfullt avstamp i naturen

mitthlmadmin

Hemsidan använder cookies för att optimera din användarupplevelse. Vi utgår från att du godkänner detta men du kan välja att lämna oss om du önskar. Acceptera Läs mer