18 C
Hässleholm
2021-07-26
Lokalt

”Vanlig ormrädsla går ofta att övervinna”

Rickard Ljunggren
Många stelnar till vid blotta åsynen av en orm. Genom att dela med sig av sina kunskaper och erbjuda närkontakt med de vackra djuren hoppas Rickard Ljunggren kunna bli en hjälp för både människa och orm.

Föreläsningsrummet i Vinslövs Bibliotek är fyllt till sista plats när vi kliver in mitt i Rickard Ljunggrens föredrag en torsdag­eftermiddag. Många barn, men även en hel del vuxna har hittat hit, och stämningen är hjärtlig men smått nervös tack vare husdjuren som Rickard tagit med sig för att visa upp.

I plastlådor med glaslock vilar svenska huggormar och snokar, strax intill huserar sandhuggormen som är europas giftigaste. En tropisk spindel lurar i en glasbur granne med en sävlig sköldpadda, i nästa box bor några rymningsbenägna jättesniglar.
– Det är en som smiter där, ropar en av barnbesökarna.
– Ingen fara, jag springer i kapp den, säger Rickard Ljunggren.

Hade 80 ormar i källaren

För Rickard startade ormintresset tidigt.
– Jag testade undulater som husdjur men var allergisk hela tiden, så det fick bli en vattensköldpadda. Men så fort jag flyttade hemifrån skaffade jag min första orm.

Som mest har Rickard haft 80 ormar i källaren i sin villa på Stattena, nu är antalet nere i blygsamma 35.
– Att ha orm är ju ungefär som att ha akvariefiskar. Man inreder terrariet med en fin miljö, och sedan är det djur man har att titta på. Men till skillnad från en fisk kan man ju ta upp dem och hålla i dem ibland.

Och det är många som vill hålla, känna och klappa när Vinslövsbesökarna släpps fram för att hälsa på klappormarna. Två härligt mönstrade gråbandade kungssnokar och en majsorm med röda ögon.
– Den här heter Ingeborg säger Rikard och lämnar över en gråbandad kungssnok i händerna på en besökare.
– Då måste jag få hälsa på min namne, säger Vinslövsbon Rosa Eldh, som heter Ingeborg i mellannamn.

Stora och små köar för att få känna på, och om man är modig hålla i, Ingeborg. Och jodå, reportern sällar sig till den modiga skaran – det går en kall kåre längs ryggraden, men den svala ormen känns snart överraskande behaglig att hantera.

Barn
Många barn ville hälsa på klapp­ormarna under Rickards besök på Biblioteket i Vinslöv. De riktigt modiga provade att hålla en orm själv.
Bibliotikarie
Bibliotekarie Annice Hansson fick fatt i fel ände av ormen, som helst ville krypa in bakom hennes rygg.

Äventyr i asien

Förutom mångårig ormägare är Rickard ordförande i Skånes Herpetologiska förening och vice ordförande i Sveriges Herpetologiska Riksförening. Och som van asienresenär har han på egen hand gjort många soloexpeditioner i djungeln för att möta ormar i deras naturliga miljö.
– Vi brukar åka iväg på familjesemestrar, bada och äta glass, och på kvällarna tar jag motorcykel till bergen och ger mig ut. Är man lite listig är det inte så svårt att traska i djungeln. Följer man ett vattendrag så kommer man både att hitta djur och ha ett bra sätt att hitta tillbaka dit man började.

Bland de arter som behöver hanteras extra försiktigt är spottkobra den giftigaste orm som Rickard har mött i det fria. Den spottar samma gift som den har i sitt bett, så det är viktigt att ha skyddsglasögon och inte blotta några öppna sår när man träffar på den.
– På lagom avstånd vill jag se allt, menar Rickard.
– En drömresa som vi har pratat om är Borneo, där finns många ormar som hade varit fantastiskt kul att få se!

Föreläsningar för ormrädda

Sedan i februari 2019 har Rickard testat på banan som före­läsare. Innan dess hade han ett stort engagemang i organisationen Adoptionscentrum, och när han avslutade det bestämde han sig för att slå ett slag för att sprida kunskap och minska rädslan kring sina vänner ormarna.
– Kanske kan man få någon mer att våga åka på semester till ett land där det finns giftiga ormar, och kanske kan någon svensk orm undvika att få en skyffel i huvudet om människor får lära sig lite mer om dem.

Flera av Rickards föreläsningar har varit riktade mot en familjepublik, men han har även hållit föredrag för människor som vill lära sig att hantera sin ormrädsla.
– Jag kommer att hålla en sådan föreläsning i Hässleholm i februari, och senare i Broby och Perstorp. Jag har varit med om tillfällen då personer har suttit längst bak och gråtit i början på en föreläsning, men till slut har vågat närma sig och till och med känt på en orm. Handlar det om vanlig ormrädsla kan man hyfsat enkelt övervinna den om man ger det lite tid och går fram försiktigt. En fobi är ju något annat och då kan man till exempel ta hjälp av en KBT-terapeut.

Sanering och planering

Rickard Ljunggren jobbar i vanliga fall som lagerchef på Grönsakshallen Sorunda. I samband med att han startade sina föreläsningar startade han även ett företag, som också hjälper människor att hantera ormar i sin närhet mer handfast.
– Det kan handla om att flytta en oönskad orm från tomten, och om rådgivning kring hur man ormsäkrar sin tomt. Hittar man en orm på sin tomt kan man räkna med att där finns flera. De ogillar öppna ytor, och så länge man inte förändrar miljön kommer de med stor säkerhet att komma tillbaka.

Lite om våra fakta om våra svenska ormar

I Sverige finns tre arter av orm – Huggorm, Snok och Hasselsnok. Hasselsnoken är mycket ovanlig.

Snoken kännetecknas ofta av gula fläckar på nacken, och huggorm har ofta ett zickzack-mönster på ryggen. Vissa exemplar av ormarna är så lika att det enda säkra sättet att identifiera arten är att huggormens pupill är avlång som hos en katt.

Huggormens bett är giftigt, men sällan dödligt. Statistiskt sett avlider en person var tionde år i Sverige på grund av huggormsbett.

Huggorm
Huggormens bett bör behandlas men är sällan riktigt farligt för människan. Alla ormar är fridlysta i Sverige.
Snok
Snoken är Sveriges vanligaste orm. Den kan bli 1,5 meter lång och är helt ofarlig för människan.

Om du hittar en död snok så kan det hända att du blir lurad. Snoken, liksom många andra ormarter i världen, spelar död som försvar mot fiender. Den utsöndrar även en stinkande doft som försvar, vilket kan ha bidragit till en felaktig uppfattning hos många om att ormar luktar illa.

Träffar du på en orm i den svenska naturen kan du känna dig helt trygg om du håller ett avstånd på minst två meter.

Relaterade inlägg

Semester

admin

VÄGVISARE PÅ MINNENAS AVENYER

mitthlmadmin

En insats på blodigt allvar

admin

Hemsidan använder cookies för att optimera din användarupplevelse. Vi utgår från att du godkänner detta men du kan välja att lämna oss om du önskar. Acceptera Läs mer